Under sommaren har lokalmedia runt om i Sverige uppmärksammat flera av våra nya programdeltagare som tar steget från en tidigare karriär till läraryrket.
Inför terminsstarten samlades deltagarna på Teach for Swedens sommarinstitut för intensiva dagar fyllda av ledarskapsträning, undervisning och förberedelser inför livet i klassrummet.
Det är fantastiskt roligt att se deras berättelser få uppmärksamhet – och att fler får möta människorna som väljer att använda sina erfarenheter och kunskaper till att göra skillnad för Sveriges elever.
Nu ljuder skolavslutningssånger runt om i hela landet. Sommarlovet stundar – en tid för glädje och ett steg mot studenten. För 20 000 barn skaver tonerna. De lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet. En grupp vars möjligheter påtagligt krymper innan vuxenlivet ens börjat.
Den insikten borde gnaga hos varje politiker som i höst söker mandat att leda landet. Det handlar först och främst om det enskilda barnets kunskap, men också om utvecklingen av hela vårt samhälle. Barn har rätt att lämna skolan med en grund som gör det möjligt att finna ett yrke och att forma sitt eget liv. Att sakna gymnasiebehörighet innebär en uppförsbacke. I sommar placeras var sjätte niondeklassare i den uppförsbacken.
Sveriges fundament är byggt på kunskap. Det är ett samhällskontrakt: varje barn, oavsett föräldrarnas plånbok, ska få lära sig läsa, skriva, tänka kritiskt och problemlösa. Det fundamentet vilar på en yrkesgrupp: läraren.
Forskningen är samstämning: den viktigaste faktorn samhället kan bidra med för barns kunskapsutveckling är lärarens skicklighet. Ändå är var fjärde lärare obehörig och har varit det över 10 år. Det är orimligt och helt oacceptabelt att vi normaliserat att svika barn efter barn med outbildade lärare.
Det finns flera vägar till lärarbehörighet: lärarutbildningen, kompletterande pedagogisk utbildning, arbetsintegrerade modeller, vidareutbildning. Det är en styrka. Nittonåringen och civilingenjören behöver olika ingångar och olika stöd. Universitet, skolhuvudmän och stat kan dra åt samma håll och behöver inte konkurrera om samma sökande. Lägg prestigen åt sidan.
Bristen är stor i matematik, fysik, kemi och teknik – ämnena där Sverige byggt sitt välstånd. Varje barn som tappas bort i matematiken riskerar att tappas bort i samhället.
Läraryrket är ett av de finaste vi har. Det vet alla som någon gång haft en lärare som såg dem, ställde krav de inte trodde de skulle klara, öppnade en dörr de inte visste fanns. Läraryrket är ett kvalificerat akademiskt arbete med ett av samhällets viktigaste uppdrag.
För att vända detta krävs ett politiskt krafttag under nästa mandatperiod. En tydlig plan, samverkan mellan olika beslutsnivåer och ett tydligt mål. Engagerade obehöriga ska mötas av tydlig väg till legitimation. Skolhuvudmän som år efter år anställer obehöriga ska mötas av tydligare krav, inte fler ursäkter. Fler akademiker kan vidareutbilda sig till lärare.
De undantagsregler som accepterades när legitimationskravet infördes för 15 år sedan var aldrig tänkta att bli permanenta. Om vi behandlar lärarbristen som ett permanent tillstånd accepterar vi också att vissa barn får sämre möjligheter än andra. Då ger vi upp tanken på en likvärdig skola och samhälle.
Det barn som börjar förskoleklass i höst ska kunna gå hela vägen till studenten med behöriga lärare. Det är dags att återställa kunskapen och lärarna som samhällets fundament.
Intresset för att bli lärare i Sverige är större än många tror. I år sökte 1 581 akademiker till Teach for Swedens ledarskaps- och lärarprogram. Samtidigt står skolor runt om i landet utan behöriga lärare och 20 000 elever lämnar varje år grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Medan intresset från redan yrkesverksamma akademiker i ovanstående sammanhang är mycket stort visar Universitetskanslersämbetets senaste statistik tvärtom: intresset för de ordinarie lärarutbildningarna sjunker stadigt. Något stämmer inte!
Problemet är inte brist på människor som vill bli lärare – utan hur systemet tar emot dem. Och det är barnen som kommer i kläm.
De 1 581 personer som i år sökte till Teach for Sweden är inte vilka sökande som helst. För att gå programmet krävs en akademisk examen inom naturvetenskap, matematik eller teknik – så kallade STEM-ämnen – eller språk.
Över 400 sökande gick vidare till urvalsprocessen, där motivation, ledarskapspotential och vilja till utveckling bedöms. Den akademiska examen är bara den första tröskeln. Därefter följer flera moment: lektionsövning, gruppövning, reflektionsövning och intervju. I processen bedöms olika kompetenser för att identifiera individer som har potential att göra skillnad i klassrummet – särskilt för de barn som behöver det mest.
Resultatet blir en grupp om omkring 50 deltagare som påbörjar sin resa mot att bli lärare. Under höstterminen 2026 börjar de arbeta i klassrummet fyra dagar i veckan samtidigt som de studerar till lärarexamen på halvfart. Sedan 2013 har omkring 500 personer deltagit i programmet, tagit examen och gått vidare till arbete i skolan. Examinationsfrekvensen är mycket god, och över 80 procent arbetar fortfarande kvar som lärare eller skolledare efter examen.
Teach for Swedens vision är att alla barn ska kunna välja sin egen framtid. Deltagarna arbetar på skolor där kunskapsresultaten är låga och socioekonomiska förutsättningar ofta begränsar elevernas möjligheter. De flesta stannar kvar på samma skolor efter sin utbildning och fortsätter sitt arbete där behovet är som störst.
De över 400 personer som gått vidare i årets urvalsprocess har en imponerande akademisk bakgrund. Samtliga har minst en kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen, och ungefär hälften har en magisterexamen eller högre. De flesta bor i storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg, men omkring en femtedel kommer från mindre och medelstora orter runt om i landet.
Gemensamt för dem alla är djup ämneskompetens, ledarerfarenhet och en tydlig motivation att göra ett karriärskifte för att bidra till en mer likvärdig skola.
Det skulle kunna se ljust ut för både skolan och samhället. Intresset för att bli lärare är stort tvärtemot vad attraktionskraften till ordinarie lärarutbildningarna pekar mot. Men några viktiga pusselbitar måste falla på plats – och pusslet behöver läggas tillsammans av lärarutbildningar, kommuner, riksdag och skolor.
Sedan legitimationskravet infördes 2011 och kraven på legitimation för tillsvidareanställning och betygssättning skärptes, har mycket lite förändrats i praktiken. År efter år ligger andelen behöriga lärare kvar på omkring 70 procent. Kommuner och skolhuvudmän fortsätter att lösa bemanningen med visstidsanställningar och obehöriga lärare. Det kan inte fortsätta.
Ett vanligt argument för att inte prioritera behöriga lärare är att sambandet med elevers resultat skulle vara otydligt. Men forskning visar att skillnaden mellan en skicklig och en svag lärare kan motsvara flera års lärande. Slutsatsen är enkel: fler lärare och studenter måste få utveckla både ämneskompetens och ledarskap i klassrummet. Kombinationen är avgörande för att skapa studiero och lärande. Ledarskapet måste stå i centrum.
Lärarbristen riskerar att förvärras – trots minskande barnkullar. I debatten hävdas ofta att behovet av lärare kommer att sjunka, men Skolverkets prognos till 2038 visar tvärtom ett fortsatt stort rekryteringsbehov, inte minst eftersom många lärare närmar sig pension. Samtidigt minskar söktrycket till lärarutbildningarna och alltför få tar examen. Prognoserna bygger dessutom på optimistiska antaganden om vidareutbildning. Resultatet kan bli tydligt: ännu färre behöriga lärare. Huvudmän måste agera nu – långsiktigt och proaktivt.
Utanför skolan finns tusentals kompetenta människor som vill göra skillnad. Vi måste sluta svika de 20 000 barn som varje år lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.
I 13 år har Teach for Sweden visat att det går att vara en del av lösningen. Det går att skala – men då krävs förändringskraft från fler aktörer.
För barnens skull. För att alla, oavsett bakgrund, ska ha samma möjlighet att forma sin egen framtid.
Förra veckan hade vi nöjet att välkomna Johan Erlandsson och Michael Martinson på besök för att prata om vårt samarbete att stärka kompetensen på Stockholm stads skolor.
Genom samarbetet har vi i år: 13 deltagare från Teach for Sweden som arbetar på Stockholms stads skolor 13 deltagare som varje dag gör skillnad för eleverna i klassrummet 13 deltagare som inom två år är behöriga lärare och skickliga ledare
Vi är glada över vårt långvariga samarbete – tillsammans kan vi skapa kontinuitet och goda förutsättningar på skolorna, så att alla elever får möjlighet att lyckas i skolan.
I Malmö har skolor som Gottorpskolan, Videdalsskolan och Alléskolan under hösten välkomnat nya deltagare från Teach for Swedens (TFS) ledarskapsprogram. Samarbetet mellan Malmö stad och TFS spelar en viktig roll i att öka kompetensen på skolorna och bredda perspektiven, berättar Daniel Lindbladh, utvecklingssamordnare på Malmö stad.
– Behovet av lärare i matematik, teknik och naturvetenskap är stort, och där spelar TFS en jätteviktig roll genom att omskola exempelvis ingenjörer, biomedicinare eller arkitekter till lärare. Deltagarna kommer in med andra erfarenheter och perspektiv som kan inspirera och utveckla både kolleger och elever i skolan, säger Daniel.
Teach for Swedens ledarskapsprogram kombinerar både akademisk lärarutbildning med träning i ledarskap. Syftet är att bidra till fler behöriga lärare och skickligare ledare i skolorna. Sedan starten har nära 500 nya lärare utbildats – och idag är nästan 10% av alla verksamma behöriga tekniklärare på högstadiet utbildade via programmet.
– TFS-deltagarna är ofta lyhörda och nyfikna lärare som kommer in med erfarenhet och ledarskap. Och ledarskap är A och O i klassrummet – något som den traditionella lärarutbildningen kanske inte alltid förbereder studenterna på i samma utsträckning. Dessutom får lärarna från TFS också med sig tänket om en likvärdig skola och en vilja att bidra till förändring, fortsätter Daniel.
Teeba Saleh, NO-lärare på Videdalsskolan
Totalt har fem nya deltagare från TFS anställts på skolor inom Malmö stad under hösten. En av dem är Teeba Saleh, tidigare biomedicinsk analytiker, som nu omskolar sig till lärare och undervisar i NO-ämnena.
– Det har varit tufft att börja med något helt nytt, men jag har fått mycket stöd från både kollegor på skolan och Teach for Sweden. Lyckan med att vara lärare är att få se elever utvecklas och lära sig saker – förändringen från att de säger ”jag kan inte det här” till att börja ställa frågor, vara delaktiga och faktiskt uppskatta lektionen, säger Teeba Saleh.
Under 2024 avslutade 15 600 elever nian med betyget F eller streck i matematik. Enligt Skolverket hade mer än hälften av dem, 58,9 procent, F i ämnet redan i årskurs 6. Nu breddar Teach for Sweden sitt ledarskapsprogram till mellanstadiet för att utbilda lärare som gör skillnad redan i tidigare åldrar.
Programmet, som drivs tillsammans med Luleå tekniska universitet, ger akademiker möjlighet att skola om sig till lärare. Sedan starten har nära 500 nya högstadielärare utbildats – och snart även fler mellanstadielärare.
– Behovet av kompetenta och inspirerande lärare i de lägre årskurserna är stort, särskilt inom matematik, teknik och naturvetenskap. Genom att bredda till årskurs 4–6 stärker vi lärarförsörjningen där den på sikt gör störst skillnad. Tidiga och trygga relationer med undervisningsskickliga lärare påverkar hela elevens skolgång – och i förlängningen elevens möjlighet att forma sin framtid, säger Ylva Lagesson, chef för ledarskapsprogrammet.
Det nya programmet för mellanstadiet omfattar en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) på 75 högskolepoäng – 15 poäng mer än vad som krävs för att utbilda sig till högstadielärare.
– I de yngre åldrarna kan man verkligen göra skillnad – inte minst i hur eleverna upplever ämnen som matematik, teknik eller NO. De extra 15 poängen handlar om didaktik: att förstå hur lärande sker och utveckla konsten att undervisa. Det handlar inte bara om att undervisa, utan om att väcka nyfikenhet, skapa trygghet och lägga en grund för lärande som följer eleverna genom livet, säger Maria Johansson, prefekt på Luleå tekniska universitet.
I och med utökningen av ledarskapsprogrammet får yrkesgrupper som arkitekter och miljövetare nu chansen att skola om sig till lärare. Ansökan till programmet är öppen fram till 28 februari 2026.
År 2015 flydde vår kollega, Naeef Almezel, kriget i Syrien för att komma till Sverige. Bakom sig lämnade han sitt hemland, sin familj och sitt yrke som lärare. Tio år senare återvände han till spåren av ett krigsdrabbat land – en plats han inte längre kände igen, en skola som knappt har några förutsättningar för undervisning och oskyldiga barn som fått betala priset för kriget.
– Tänk dig att du känner en plats väldigt väl – luften, dofterna, bilderna, stenarna. När jag kom in i Syrien var det inte samma. Spåren från kriget syntes överallt, med totalförstörda byggnader och gator som hade försvunnit. Allt var i ruiner och för människorna är det verkligen en kamp i vardagen, säger Naeef Almezel.
Kriget som pågick från 2011 till 2024 har, utöver förstörelsen, skapat en ekonomisk kollaps där miljontals människor saknar grundläggande förnödenheter som mat, vatten och sjukvård. Över 90 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.
– Jag levde under kriget. Men då, 2015, kändes det som hoppet fortfarande fanns hos människor. Nu var det annorlunda. Även om striderna är slut så lever de i ett fruktansvärt utmanade liv. Allt är jättesvårt och mitt i allt är det barnen som verkligen har fått betala priset för kriget, fortsätter Naeef.
Han berättar vidare om sina besök på sex olika skolor i Syrien: om lärarna som, utan materiella förutsättningar, försöker bedriva undervisning i skolor där tak och väggar håller på att rasa, och om elever som fryser i skottmärkta klassrum utan fönster och elektricitet. Trots allt det svåra finns en stark vilja att lära hos barnen.
– I Syrien är utbildning ett mirakel, inte en självklarhet. Jag träffade barn med trasiga uniformer som inte gått i skola på flera år. De kämpar för att lära sig en bokstav, en siffra, i en miljö där otryggheten är kärnan i vardagen. Elever och lärare som behöver avbryta lektioner för att taket riskerar att rasa. Prov som inte kan göras för att det är slut på A4-papper, säger Naeef.
I ett möte med en kvinnlig lärare på skolan ställde han frågan om vad hon och hennes kollegor behövde mest för att kunna undervisa. Hon svarade: toaletter. Nästan alla lärare på skolan var kvinnor, och de hade haft återkommande problem med urinvägsinflammation eftersom det varken fanns toaletter eller rinnande vatten.
En annan lärare berättade för hur hon och hennes barn brukade värma sig genom att köpa och bränna upp militärkängor. Rädslan att frysa ihjäl var större än all den rök och de giftiga ämnen som kom från kängorna.
– Det som slog mig hårt är hur vi i Sverige nästan tar allt för givet. I Syrien syns trauma på varje blick, rörelse och konflikt i skolan. Ändå står lärarna, som själva bär på sår från kriget, och undervisar eleverna med engagemang. Relationen mellan lärare och elev är viktigare än tekniker, material eller hur skolan ser ut, säger Naeef.
Naeef tillsammans med lärare på skolan
Efter resan till Syrien har han reflekterat kring läraryrket och hur hans erfarenheter kan användas i sin roll som ledarutvecklare på Teach for Sweden. I sin roll, där han tränar nya lärare, möter han ofta stress kring hur man ska undervisa och tvivel på om man är tillräckligt bra. Resan påminde honom om vikten av trygghet.
– Barn och elever kan aldrig lära sig om de inte är trygga. Sverige är inte Syrien, men otrygghet behöver inte komma från en bomb eller flygattack. Det kan komma från mobbning, stress hemifrån eller vuxna som inte lyssnar. Små insatser från en lärare kan göra stor effekt. I Sverige handlar det inte om A4-papper – det kan handla om ett samtal i korridoren, ett leende eller en bekräftelse. Lärarna har kraften att förändra liv, avslutar Naeef.
