Intresset för att bli lärare i Sverige är större än många tror. I år sökte 1 581 akademiker till Teach for Swedens ledarskaps- och lärarprogram. Samtidigt står skolor runt om i landet utan behöriga lärare och 20 000 elever lämnar varje år grundskolan utan gymnasiebehörighet.
Medan intresset från redan yrkesverksamma akademiker i ovanstående sammanhang är mycket stort visar Universitetskanslersämbetets senaste statistik tvärtom: intresset för de ordinarie lärarutbildningarna sjunker stadigt. Något stämmer inte!
Problemet är inte brist på människor som vill bli lärare – utan hur systemet tar emot dem. Och det är barnen som kommer i kläm.
De 1 581 personer som i år sökte till Teach for Sweden är inte vilka sökande som helst. För att gå programmet krävs en akademisk examen inom naturvetenskap, matematik eller teknik – så kallade STEM-ämnen – eller språk.
Över 400 sökande gick vidare till urvalsprocessen, där motivation, ledarskapspotential och vilja till utveckling bedöms. Den akademiska examen är bara den första tröskeln. Därefter följer flera moment: lektionsövning, gruppövning, reflektionsövning och intervju. I processen bedöms olika kompetenser för att identifiera individer som har potential att göra skillnad i klassrummet – särskilt för de barn som behöver det mest.
Resultatet blir en grupp om omkring 50 deltagare som påbörjar sin resa mot att bli lärare. Under höstterminen 2026 börjar de arbeta i klassrummet fyra dagar i veckan samtidigt som de studerar till lärarexamen på halvfart. Sedan 2013 har omkring 500 personer deltagit i programmet, tagit examen och gått vidare till arbete i skolan. Examinationsfrekvensen är mycket god, och över 80 procent arbetar fortfarande kvar som lärare eller skolledare efter examen.
Teach for Swedens vision är att alla barn ska kunna välja sin egen framtid. Deltagarna arbetar på skolor där kunskapsresultaten är låga och socioekonomiska förutsättningar ofta begränsar elevernas möjligheter. De flesta stannar kvar på samma skolor efter sin utbildning och fortsätter sitt arbete där behovet är som störst.
De över 400 personer som gått vidare i årets urvalsprocess har en imponerande akademisk bakgrund. Samtliga har minst en kandidatexamen eller högskoleingenjörsexamen, och ungefär hälften har en magisterexamen eller högre. De flesta bor i storstadsregionerna Stockholm, Malmö och Göteborg, men omkring en femtedel kommer från mindre och medelstora orter runt om i landet.
Gemensamt för dem alla är djup ämneskompetens, ledarerfarenhet och en tydlig motivation att göra ett karriärskifte för att bidra till en mer likvärdig skola.
Det skulle kunna se ljust ut för både skolan och samhället. Intresset för att bli lärare är stort tvärtemot vad attraktionskraften till ordinarie lärarutbildningarna pekar mot. Men några viktiga pusselbitar måste falla på plats – och pusslet behöver läggas tillsammans av lärarutbildningar, kommuner, riksdag och skolor.
- Sedan legitimationskravet infördes 2011 och kraven på legitimation för tillsvidareanställning och betygssättning skärptes, har mycket lite förändrats i praktiken. År efter år ligger andelen behöriga lärare kvar på omkring 70 procent. Kommuner och skolhuvudmän fortsätter att lösa bemanningen med visstidsanställningar och obehöriga lärare. Det kan inte fortsätta.
- Ett vanligt argument för att inte prioritera behöriga lärare är att sambandet med elevers resultat skulle vara otydligt. Men forskning visar att skillnaden mellan en skicklig och en svag lärare kan motsvara flera års lärande. Slutsatsen är enkel: fler lärare och studenter måste få utveckla både ämneskompetens och ledarskap i klassrummet. Kombinationen är avgörande för att skapa studiero och lärande. Ledarskapet måste stå i centrum.
- Lärarbristen riskerar att förvärras – trots minskande barnkullar. I debatten hävdas ofta att behovet av lärare kommer att sjunka, men Skolverkets prognos till 2038 visar tvärtom ett fortsatt stort rekryteringsbehov, inte minst eftersom många lärare närmar sig pension. Samtidigt minskar söktrycket till lärarutbildningarna och alltför få tar examen. Prognoserna bygger dessutom på optimistiska antaganden om vidareutbildning. Resultatet kan bli tydligt: ännu färre behöriga lärare. Huvudmän måste agera nu – långsiktigt och proaktivt.
Utanför skolan finns tusentals kompetenta människor som vill göra skillnad. Vi måste sluta svika de 20 000 barn som varje år lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.
I 13 år har Teach for Sweden visat att det går att vara en del av lösningen. Det går att skala – men då krävs förändringskraft från fler aktörer.
För barnens skull. För att alla, oavsett bakgrund, ska ha samma möjlighet att forma sin egen framtid.
